Möten med bergslagsförfattare

I lördags (12 maj) hölls en litteratur- och kulturdag i Smedjebacken. Evenemanget var välbesökt med närmare 90 deltagare varav en tredjedel var män.

Konferensen ägde rum i de gamla industrilokaler som kallas Meken (mekaniska verkstaden) och som tidigare var reparationsverkstad för det gamla valsverket – numera en mötesplats för kultur. Den arrangerades av DELS i samverkan med ABF, Dalarnas Biblioteksförbund, Ekomuseum Bergslagen och Smedjebackens kulturförvaltning.

Inledningsvis läste Kjersti Bosdotter en dikt ur Stig Sjödins ”Näverbrev” som handlade om litteraturens uppgift att ihärdigt synliggöra människorna, arbetet, lidandet, smärtan, lyckan, saligheten och kärleken. (Nedan)

Därefter hälsade Monica Borg (sekreterare i Werner Aspenströmsällskapet och tidigare kulturchef i Smedjebacken) och Gunnel Stenqvist (vice ordförande i DELS) välkommen. Gunnel påminde – i sin egenskap av ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier – om att även om Fredrika Bremer inte fått plats i programmet så var även hon en bergslagsförfattare och citerade ur ”Stora Kopparberget”.

Teresia Holmstedt Jensen från Region Dalarna påminde om att man inom konstområdet ofta är väldigt ensam och att man blir stärkt av att kunna träffas. Det finns pengar att söka för sådana ändamål från ett projekt avsett att stärka näringar inom det kulturella området.

Monica Borg

Gunnel Stenqvist

Johan Olof Wallin – vem var han?

Mona Englund, Wallinsamfundet, berättade om Johan Olof Wallins många olika sidor och talanger. Han var en sammansatt natur och sjuklig från tidig barndom, men icke desto mindre känd för glada upptåg, ett stort antal romanser och han hade stor framgång i den tidens litterära och musikaliska salonger. Han skrev psalmer och predikningar och var känd för sin vältalighet och blev slutligen ärkebiskop. Trots allt detta var han ingen lycklig människa.

Mona Englund

Olle Svensson, ljusmystikern.

Eva Lundqvist och Torsten Pettersson berättade att sällskapet bildades så sent som i februari i år.  Olle Svensson, som även målade, var länge den mest önskade poeten i Dagens dikt och tilldelades flera priser, bl.a. FIB:s lyrikpris, Dan Andersson-priset och Ferlinpriset. Han var även mycket uppskattad av samtida kolleger. Att dikta var för Olle heligt allvar och vid sin död 1972 hade han gett ut 12 diktsamlingar och 12 romaner.

Birger Sjungargård

Därefter sjöng Björn Hedén (vissångare och sekreterare i Dan Andersson Sällskapet) och Marketta Fransilla (skådespelare) egna och andras tonsättningar av olika författares dikter.

 

Björn Hedén och Marketta Fransilla

Werner Aspenström

Werner Aspenströms tidiga diktsamlingar präglas av sorgsenhet. Han föddes 1918 på gården Skräddarbacken i Torrbo öster om Smedjebacken men blev tidigt faderlös (spanska sjukan) och modern stod ensam med tre barn. Trots detta står barndomen i ett förklarat ljus i den halvt självbiografiska boken Bäcken. Hans bildningsresa blev lång över Sigtuna Folkhögskola, realexamen, studentexamen och en fil.kand. och blev slutligen invald i Svenska Akademien. Därifrån utträdde han dock i samband med Rushdie-affären och lämnade samtidigt alla andra sällskap också. Aspenström avled 1977.

Ikaros och gossen Gråsten

Efter att ha läst 73 (förträffliga) dikter om Ikaros
önskar jag lägga ett ord för hans lantlige kusin,
Gossen Gråsten, kvarlämnad på ängen.
Jag talar också på en grästuvas vägnar
som åtnjuter skugga och vindskydd.

Efter att ha läst 73 dikter om flykt och om vingar
önskar jag frambära min hyllning till fotsulan,
den nedåtvända själen, konsten att stanna
och att äga tyngd – såsom gossen Gråsten
eller hans syster, hemmadottern fröken Granbuske,
som glanslöst men evigt grönskar.

  

Birgitta Segerström och Birger Sjungargård

Hedemoraparnassen.

Birgitta Segerström och Birger Sjungargård berättade och visade ett bildspel om fyra författare från Hedemora: Kerstin Hed, Martin Koch, Nils Bolander och Paul Lundh. Martin Koch bodde i Lagmansgården i Hedemora som blev en viktig mötespunkt och i kretsen kring dessa författare tog man ställning mot nazismen och rasismen. Ivar Lo skrev en gång att ”där satt Kerstin Hed och lyste bland herrarna”. Nils Bolander, som var präst, var en omtyckt talare och gav bl.a. ut ”Valda dikter”. Paul Lundh, som var kommunalfullmäktig i norra Dalarna, skrev visor och lyrik, ofta till sina egna barn t.ex. Åtta små fålar och Mamma sjunger Bengt till sömns, men skrev även psalmer.

Bergslagsförfattare – finns dom?

Ulrika Knutsson

Ulrika Knutsson, journalist och krönikör, hade försökt ringa in de författare som kan räknas som bergslagsförfattare och kommit fram till minst 50 namn på en kafferast. Är det då meningsfullt att tala om bergslagsförfattare?

Den främsta är förstås Selma själv som är en mer medveten författare än de flesta och som verkligen tillhör världslitteraturen. Hon svarade för en av de märkligaste debuterna i vårt land nämligen Gösta Berlings saga, vilket gjorde henne till kändis direkt. Och i Nils Holgersson flyger gässen över bergslagslandskapet:

”Det här landet är lika randigt som mors förkläde” sade pojken. ”Jag undrar var det är för slags ränder, som stryker fram över det.” ”Åar och åsar, vägar och järnvägar” svarade vildgässen. ”Åar och åsar, vägar och järnvägar.”

Ulrika påpekade att järnhanteringen setts som symbolisk för svensk ekonomi även om jordbruket och skogsbruket är äldre och citerar åter Nils Holgersson:

”Vad är det för folk, som bygger så stora gårdar mitt i skogen, där det inte finns någon åker?” ropade pojken neråt marken. Tuppen gick på sopbacken och svarade honom genast. ”Gammal bergsmansgård. Gammal bergsmansgård,” gol han. ”Åkrarna ligger under jorden. Åkrarna ligger under jorden.”

Bergslagens litteratur handlar inte bara om åkrarna under jorden. Berättelser kom med dem som flyttade hit.  Geijer ger exempel på att bergslagen var en modern bygd och Fröding, som inte tog sin klass för given, förhindrar effektivt att man ser på bergslagslivet på det romantiserade sätt man dittills gärna gjort utan skriver realistiskt och brutalt. Men Ulrika har fler namn på sin lista över bergslagsförfattare t.ex. Maria Lang (den enda deckardrottningen enligt Ulrika), Ivan Oljelund, Lasse O´Månsson och Tore Skogman!

Två skilda författaröden i Bergslagen – om Annalisa Forssberger och Maj Hirdman

Gunnel Furuland talade om två författare som har Bergslagen gemensamt men som i övrigt skiljer sig åt på flera sätt, den ena född 1906 och den andra 1888.

Maj Hirdman växte upp hand i hand med arbetarrörelsen och tjänade i gårdar efter att ha varit fosterbarn mellan 9 och 13 års ålder. Hon gifte sig med Gunnar Hirdman, studieorganisatör och folkbildare, födde 3 barn och blev därmed alltmer upptagen av familjen. Hon har skrivit om Bergslagen i två romaner: I järnbäraland och Kamrater utan fana. Men den självbiografiska romanen I törn och blomma är kanske den mest betydelsefulla av hennes böcker. Gunnel påpekade att i antologin Ansikten (1932) med i stort sett alla då kända arbetarförfattare var Maj den enda kvinnan.

Annalisa Forssberger växte upp i Stjärnsund. Som enda barnet i en tjänstemannafamilj lekte hon med både arbetarbarn och herrgårdsbarn, men gifte sig sedermera med en arbetare i Långshyttan. Efter 13 år skiljer hon sig emellertid och flyttar till Stockholm. Hon debuterar som författare på 30-talet med en trilogi (Barmhärtighetens tempel, Uvertyr och Högt över oss är hyttan) där den första skildrar livet bland sjuksköterskeelever i Stockholm och den sista bl.a. handlar om spänningen mellan yrkesarbetande och hemmamödrar i bruksmiljö. Gunnel menade att hennes mest originella bok är Brandgata. Endast ett år före sin död 1988 kommer hon ut med en bok om sin uppväxtmiljö: Minnen från Äppelbo.

Kärstin van Bruggen, samtalsledare, Ulrika Knutsson, Gunnel Furuland och Gunnel Stenqvist

Johan-Olov Johansson, en tidig feminist?

Bengt Söderqvist berättade att Johan-Olov Johansson tidigt var mycket fackligt intresserad och bl.a. var den som såg till att kollektivavtal infördes på bruket och grundade därvid Metalls avd 17 . Så småningom flyttade han till Stockholm där han blev stadsfullmäktiges ordförande och han bosatte sig i Älvsjö. Johan-Olov gav ut 20 böcker varav 2 diktsamlingar och 4 romaner medan resten utgörs av novellsamlingar. Han var mycket anlitad som kåsör i såväl Metallarbetaren som Stockholmstidningen. Men var han feminist? Man kan i alla fall konstatera att han i sina böcker beskriver kvinnorna mycket aktningsfullt!

Johan Hirschfeldt

Hjalmar Bergman hör hemma i Bergslagen

Johan Hirschfeldt menade att miljön hos Hjalmar Bergman är igenkännbar – men annorlunda. Det är inte Manchester, inte Klondyke, men kanske Örebro. Han hörde hemma i Bergslagen, men det är kanske inte det som är poängen med hans författarskap – han passar var som helst i världslitteraturen.

Så har klassikerna påverkat mig!

De tre författarna Bengt Berg, Per Helge och Ulrika Knutsson samtalade om vilka böcker som i ungdomen betytt mycket för deras fortsatta läsande. Och vad menar vi egentligen med ”klassiker”? Vems klassiker är det som blir klassiker? Är det de böcker och författare man vårdar som blir klassiker? Man enades om att det finns böcker som drar en djupare in i berättelserna, att man känner att man ingår i ett större sammanhang tillsammans med författaren. När man första gången läser Utvandrarna så vill man läsa mer. Det finns ju också böcker som de unga männen går omkring med i fickorna för att imponera på de unga kvinnorna. Det finns böcker som arbetarklassen läste för att lära sig något om hur borgarklassen tänkte. Att lära sig något om andras värld. Däremot är det inte utmärkande för borgarklassen att läsa mycket, det följer andra mönster. Dan Andersson hade en stor betydelse för många, han inte bara sjöng om det svenska vemodet, han skapade det.

Per Helge, Bengt Berg och Ulrika Knutsson

Dagen avslutades med att Kärstin van Bruggen och Tomas Sköld diskuterade ”Samverkan mellan litterära sällskap, författare och bibliotek. Läsfrämjande åtgärder. Därefter talade Tomas Sköld om Gustaf Fröding och läste hans dikter.

Annonser

0 Responses to “Möten med bergslagsförfattare”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




Klicka för att prenumerera på DELS bloggen och därmed få information om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 19 andra följare

Annonser

%d bloggare gillar detta: