Klassikerne og nutiden, fredag

Formanden for Samrådet for de Litteraere Selskaber i Danmark, Sören Sörensen hälsade välkommen och talade om hur de nordiska diktarna beskrivit naturen i sina respektive länder. Det är folket i de länderna som skriver och folket som läser.

Därefter talade professor Torben Broström från Det Danske Akademi om klassikerna i nutiden och vad som kännetecknar en klassiker. Att en bok blir en bästsäljare gör den inte till en klassiker och det är heller inte en fråga om en kraftmätning mot andra författare som om det vore fråga om ett mästerskap. Det visar sig först efter hand om en bok blir en klassiker och den kan definieras som det ypperligt verk inom sin genre.

Fil.dr. Niels Kofoed från Ingemannselskabet talade om hur byarna längs kusten i nordsjälland har sin historia – inte bara om kungarna längs ”kongevejen”  – utan t.ex.  Andersen Nexö, Grundtwig, Pontoppidan, Brandes, Tomas Mann men även Strindberg.

Under rubriken ”Ett annat litterärt landskap” framhöll professor Louise Vinge Skånes betydelse och hur bilden av Skåne framstått i litteraturen oavsett om författarens ursprung varit skånskt eller inte. Hon övergick därefter till att tala om det värmländska litterära landskapet, som frambragt inte bara Selma Lagerlöf utan också författare som Tage Aurell, Göran Tunström, Lars Andersson och Bengt Berg. Men Selma Lagerlöf har fått förnyad aktualitet genom att en ny generation har upptäckt henne.

Louise Vinge

Någon påpekade att man i Danmark har litterära sällskap som direkt bygger på geografisk tillhörighet och att det ligger något mycket karakteristiskt i det. Dit hör bl.a. Vendsyssels litterära sällskap, Limfjords samvirket och Kolling Litteratur 6000.

Därefter talade författaren Sören Ulrik Thomsen från Det Danske Akademi om nutida diktares upplevelse av klassisk ordkonst i förhållande till sin egen produktion.  Vem skriver den stora danska framtidsromanen? Den är troligen redan skriven, men vi vet ännu inte vilken det är. Han menade också att man inte kan skilja på experimenterande konst och annan konst. All konst är experimenterande annars är det inte konst. Han talade om tiden – tiden är inte ett objekt – den är ett villkor. Vi kan inte säga: ”jag vill undgå tiden”, ”jag vill skriva ett klassiskt verk”. Han talade också om hur bilderna man har i huvudet när man läser har sitt ursprung i mycket tidiga levnadsförhållanden. När vi läser använder vi  oss av  föreställningar av miljöer från tidiga år och formar om dem så att vitt skilda litterära scenerier kan utspelas där.

Till slut läste författaren Lars Huldén från Helsingfors en av sina dikter (första versen återges här).

En stor diktare kan vara en småskuren, gnällig, besvärlig, ja tom. vanlig människa.

Människan har en gång stigit ner från träden,

därmed gick hon miste om tryggheten i träden.

Ingen trygghet känns som tyggheten i träden.

Vad är målet för vår längtan? Kanske träden.

Kvällen avslutades med en föreställning av Ludvig Holbergs ”Niels Klims Rejse” i översättning av Peter Zeeberg som också medverkade med kommentarer. Skådespelaren Christian Steffensen från Den danske Skueplads framförde texten.

Annonser

0 Responses to “Klassikerne og nutiden, fredag”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




Klicka för att prenumerera på DELS bloggen och därmed få information om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 19 andra följare

Annonser

%d bloggare gillar detta: